Skärmtid för barn 6–12 år: Rekommendationer, hälsopåverkan och tips

Publicerades den 2025-02-28, av Utbildningsappar

Barn mellan nio och tolv år i Sverige använder skärm i genomsnitt fyra timmar om dagen, vilket är betydligt mer än vad experterna rekommenderar.

Hur mycket skärmtid är egentligen okej? Kan tiden framför mobilen, surfplattan eller datorn ibland vara positiv? Här sammanfattar vi aktuell forskning och råd om skärmtid för barn 6–12 år.

Svenska rekommendationer

Folkhälsomyndigheten tog under 2024 fram de första officiella råden för barns skärmtid. För barn 6–12 år är tumregeln högst 1–2 timmar per dygn på fritiden, alltså utöver skolarbete. Detta inkluderar film, spel, sociala medier och appar.

Syftet med riktlinjerna är att skärmen inte ska tränga undan andra viktiga delar av livet som sömn, fysisk aktivitet, socialt umgänge, lek och måltider. Olivia Wigzell på Folkhälsomyndigheten påpekar att mycket annat ska få plats på ett barns dag och att skärmtid behöver balanseras därefter.

Råden är tänkta som stöd, inte strikta regler. Det är viktigt att föräldrar engagerar sig i barnens medievanor genom att prata om vad de gör online, följa åldersgränser och komma överens om gemensamma regler. Föräldrarnas eget mobilbruk spelar också roll som förebild.

Jämförelser med internationella riktlinjer

Om man jämför med många internationella riktlinjer ligger Sveriges skärmråd i linje med många andra länder. Kanada har infört liknande rekommendationer om högst två timmars fritidsbaserad skärmtid per dag för barn i skolåldern.

Amerikanska barnläkarföreningen AAP betonar balans snarare än en bestämd tidsgräns. De uppmanar föräldrar att se till att skärmanvändning inte inkräktar på sömn eller fysisk aktivitet, och att införa skärmfri tid vid exempelvis måltider och på kvällen.

All skärmtid är inte likadan

En viktig insikt från forskningen är att all skärmtid inte är likadan. "Ett sunt skärmanvändande handlar inte bara om tiden framför skärmen, utan även om innehållet", konstaterar Hjärnfonden. Kvalitativt, åldersanpassat och pedagogiskt innehåll kan ha positiva effekter.

Skolarbete, läxor, hjälpmedel för funktionshindrade och e-boksläsning räknas exempelvis inte in i skärmtidsrekommendationerna. Sådana aktiviteter är ofta utvecklande eller nödvändiga delar av barns liv idag.

Anders Nilsson, som forskar om ungas skärmvanor vid Karolinska Institutet, säger att dagens debatt ibland är onödigt polariserad. Det handlar inte om att skärmar är enbart bra eller dåliga. Spel och interaktiv skärmtid kan till och med ha vissa fördelar.

I en studie hade exempelvis ungdomar som spelade datorspel dagligen färre depressiva symtom än de som spelade mycket sällan. En förklaring kan vara att gaming är mentalt engagerande och ofta socialt.

Att däremot passivt scrolla igenom sociala medier timme efter timme kan ha en annan inverkan. Forskning visar att tonårsflickor som använder sociala medier väldigt mycket tenderar att må sämre psykiskt över tid.

Skärmtidens påverkan på barns hälsa

Forskningen pekar på både fysiska, mentala och sociala effekter av skärmtid:

Fysisk hälsa (sömn och rörelse)

En av de tydligaste riskerna med överdriven skärmtid är försämrad sömn. "Det som är tydligast är effekten på sömnen i alla åldersgrupper. Det finns en korrelation mellan att ha mobiltelefon i sovrummet, använda den under natten och sämre sömn", säger Lina Eklund, forskare vid Uppsala universitet.

Utöver sömnen kan stillasittandet med skärmar påverka barns fysik. Tid som spenderas stilla framför en skärm är tid då barnen inte rör på sig. Generellt gäller att barn mår bäst av att röra på sig mycket varje dag.

Psykisk hälsa och koncentration

Digitala medier kan berika barnens liv, men det finns också kopplingar mellan hög skärmkonsumtion och mental ohälsa. Flera studier visar samband mellan överdriven skärmtid och depressiva symtom hos unga.

Sociala medieplattformar där man konstant jämför sig med andras framställda perfekta liv har kopplats till ökat kroppsmissnöje hos 10–18-åringar. Särskilt tonårsflickor tycks mentalt påverkas av mycket sociala medier.

Sociala färdigheter och relationer

För mycket ensam skärmtid kan minska övningen i verklig social interaktion. Barn lär sig empati, turtagning och kroppsspråk bäst genom att umgås "på riktigt".

Men skärmarna kan också främja social kontakt. Många barn i 10–12-årsåldern använder sina skärmar för att spela spel tillsammans online, chatta med vänner eller dela roliga videor. Att spela ett samarbetsinriktat spel med en kompis online tränar faktiskt lagarbete och kommunikation.

Tips för föräldrar

Här kommer några konkreta tips för att hantera skärmtiden:

Sätt tydliga gränser och rutiner. Bestäm tillsammans med barnet hur mycket skärmtid som är rimligt per dag. Ha gärna skärmfria zoner eller stunder – till exempel inga skärmar under middagen eller den sista timmen före läggdags.
Inga skärmar vid läggdags. Följ rådet att plocka bort mobiler, surfplattor och TV ur sovrummet på kvällen. Skapa en laddningsstation utanför barnets rum där alla enheter läggs undan på natten.
Var delaktig och nyfiken. Intressera dig för vad ditt barn gör på skärmen. Sätt dig med och titta på det YouTube-klipp de gillar, eller låt dem visa spelet de spelar. Ställ frågor och visa engagemang.
Följ åldersgränser och säkerhet. Se till att appar, spel och filmer håller sig inom barnets åldersgrupp. Aktivera föräldrainställningar för skärmtid och innehållsfilter på enheterna.
Prioritera kvalitativ skärmtid. Hjälp ditt barn att välja pedagogiska och lärorika appar istället för enbart passiv skärmtid. Det finns gott om digitala resurser som förvandlar skärmtiden till lärtid.
Uppmuntra balans och alternativa aktiviteter. Hjälp barnet att hitta en bra blandning av aktiviteter i vardagen. Om de spelat en timme TV-spel, föreslå sedan något fysiskt.
Var en god förebild. Barn gör inte som vi säger – de gör som vi gör. Fundera på dina egna vanor. Lägger du undan mobilen när du kommer hem från jobbet?

Man ska se skärmar som varken magi eller monster – de är verktyg. Med ett tydligt engagemang och kloka gränser kan digitala medier bli en positiv del av ditt barns liv, utan att ta över det.

Målet är balans: skärmtid som en lagom stor del i barns vardag, där också sömn, rörelse, läxor, och lek med kompisar får plats.

Källor:

Folkhälsomyndigheten, Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning (2024)
SVT Nyheter, "Här är Folkhälsomyndighetens nya rekommendationer kring barns skärmtid" (2024-09-02)
Karolinska Institutet Nyheter, "Så påverkar skärmvanor barns hälsa" (2022-05-12, uppd. 2024)
Uppsala universitet, "Mycket skärmtid försämrar barns och ungas sömn" (2024-06-27)
Hjärnfonden, "Barn och skärmtid – hur hittar jag och mitt barn balansen?"